Samhället står inför komplexa utmaningar, där genomgripande förändringar krävs för att nå Agenda 2030-målen. Innovation i olika former är en nyckelfaktor för denna omställning och en möjliggörare för ett hållbart samhälle.
Syftet med förstudien är att utveckla en modell för gemensamma utvecklingstillgångar, så kallade innovation commons. Teorin om innovation commons bygger på Elinor Ostroms arbete om hantering av gemensamma tillgångar, som resulterade i att hon tilldelades nobelpriset i ekonomi 2009. Skapandet av innovation commons fyller flera syften i innovationsekosystemet. Bland annat kan de minska kostnaderna för att samla och få tillgång till kunskap och möjliggöra att olika aktörer kan bidra till utvecklingen av ett gemensamt system, oberoende av deras skillnader.
Samarbete mellan flera olika parter
Frågor som förstudien ska besvara är bland annat hur utveckling, spridning och vidareutveckling av innovation commons kan organiseras. En viktig fråga är också vilken roll staten kan och bör ta för att stimulera en sådan utveckling.
Compare ska med stöd av Vinnova tackla dessa utmaningar, bland andra i samarbete med Anders G Nilsson, vd för Ideon Science Park. Arbetet följs samtidigt av en namnkunnig referensgrupp, där bland andra Michela Magas (Industry Commons Foundation), Johan Magnusson (Göteborgs universitet) och Anders Broström (Entrenörskapsforum) ingår.
Lina Svensberg, Innovation Manager på Compare, leder förstudien.
– Det handlar om att skapa möjligheter att bygga vidare på varandras kunskap. Innovation commons utgör en extremt viktig parameter, där vi behöver hitta bättre modeller för att aggregera engagemang från många aktörer, säger Lina Svensberg, Innovation Manager på Compare, som leder förstudien, och fortsätter:
– De flesta vet att Edison uppfann glödlampan, men färre känner att över 20 uppfinnare hade patent som bidrog till dess utveckling. Detta mönster av innovation, där konkurrens och samarbete kombineras och där man bygger på varandras upptäckter, förekommer i nästan alla teknologiska genombrott, från ångmaskinen till 3D-utskrifter.
Benchmark inom andra sektorer
En första aktivitet i förstudien bygger på benchmarking av framgångsrika commons-modeller inom andra sektorer. Exempelvis den som används av Internet Engineering Task Force (IETF). IETF är en organisation som utvecklar standarder och riktlinjer för internetprotokoll. Deras arbete bygger på en kollaborativ struktur, där tekniska experter och intressenter från hela världen samarbetar för att skapa och upprätthålla dessa standarder. Denna öppna och samverkande ansats har varit central för internets framgång och tillväxt.
Kommande delsteg ska också kartlägga existerande och planerade utvecklingsprojekt inom det svenska innovationssystemet. Syftet är att fånga upp vilka utvecklingstillgångar som redan finns och hur de används, sprids och finansieras. Dessutom ingår en analys av hinder och möjligheter kopplat till EU:s regelverk för bland annat statsstöd.
Jonas Matthing, Operational Manager för DigitalWell Arena, tycker att Värmland över tid arbetat i en anda som stimulerar framväxten av innovation commons.
Compare är projektägare bakom DigitalWell Arena, en omfattande satsning på digital hälsoinnovation. Detta initiativ har spelat en avgörande roll i förstudiens framväxt.
– En central aspekt av DigitalWell Arenas filosofi är att arbeta användardrivet, vilket inkluderar att öppet dela kunskap för att främja skalbarheten av idéer, policys och arbetsmetoder. Detta grundläggande perspektiv är förankrat i en lång historia av forsknings- och utbildningsinsatser i Värmland under de senaste 25 åren, säger Jonas Matthing, Operational Manager för DigitalWell Arena.
Upphandlingsmetod utgör konkret exempel
Ett konkret exempel är utvecklingen av upphandlingsmetodiken ”demand acceleration” inom DigitalWell Arena. Denna metod möjliggör öppen innovation i kombination med upphandling. Metodiken sprids genom samarbete mellan olika aktörer som tillsammans vidareutvecklar den och bygger på varandras kunskaper och erfarenheter.
– Här fungerar den som ett praktiskt exempel där teorin bakom innovation commons tillämpas i verkligheten. Genom att integrera teori och praktik på detta sätt kan båda perspektiven utvecklas och förbättras samtidigt och därmed ge upphov till värdefulla insikter och en djupare förståelse, säger Lina Svensberg.
