– På Karlstads kommun är vi positiva till att lösa behov med hjälp av AI. Vår inställning är att juridiken inte ska vara en bromskloss, utan att vi jurister ska hjälpa till att se möjligheter, sa Philip Ivarsson.
Men vägen från idé till faktisk användning är inte alltid spikrak. När nya AI-verktyg ska prövas behöver kommunen ta sig igenom en ”flaskhals” – ett antal avgörande bedömningar som avgör om tekniken kan införas. Hos Karlstads kommun handlar det framför allt om tre frågor:
- Bidrar verktyget till att göra verksamheterna mer effektiva och rättssäkra?
- Hjälper det till att utveckla mötet med medborgarna?
- Kan det förebygga och motverka fel eller oegentligheter?
En central del i arbetet handlar om att förstå hur data används. Data är information och information innehåller ofta personuppgifter. Därför behöver varje nytt AI-verktyg granskas utifrån frågor som: Vilket användningsområde gäller det? Hur klassas informationen som behöver delas? Finns det dokumentationsregler och vad säger de?
– Det här är en del av vårt riskbaserade förhållningssätt. Det finns där av god vilja för att säkerställa att allt vi gör är rättssäkert, förklarade Philip.
För den som vill veta mer om Karlstads kommuns arbete finns kommunens AI-riktlinje, som gäller hela koncernen, publicerad på webbplatsen.
En mötesplats för erfarenhetsutbyte och nya perspektiv
Compare:s nätverksfrukostar samlar aktörer från näringsliv, offentlig sektor och akademi för att gemensamt utforska teknikens möjligheter och utmaningar. Temat denna gång – ”Mitt i AI-stormen – hitta riktningen och nyttan” – handlade om hur organisationer kan gå från nyfikenhet till konkret användning av AI på ett ansvarsfullt sätt.
Nätverksfrukosten arrangerades inom projektet AI-katalysator Värmland som finansieras av Region Värmland och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).
Finansiärer
