Intresset för AI är stort i Värmland. Små och medelstora företag ser möjligheter att effektivisera processer, frigöra tid och utveckla nya tjänster. Kommuner och offentliga verksamheter ser potential att förbättra beslutsunderlag och möta ökade krav med begränsade resurser. Samtidigt visar AI Katalysator Värmland att hindren sällan handlar om teknik. För mindre organisationer kan det vara svårt att avsätta tid, hantera juridiska frågor eller testa lösningar utan att ta för stora risker.
Många organisationer vill arbeta med AI men upplever att steget är stort. Det handlar mer om kapacitet, juridik, trygghet och prioritering än om själva tekniken, säger Torbjörn Noaksson, projektledare för förstudien på Stiftelsen Compare.
Förstudien skapar nya kontaktytor
Genom förstudien har kommuner, företag, akademi och regionala aktörer deltagit i intervjuer, workshops och gjort en gemensam analys. En central del av arbetet har varit att skapa nya mötesplatser mellan organisationer som annars sällan samverkar. För kommuner har kopplingen till Karlstads universitet varit särskilt värdefull.
Jag är väldigt glad att vi är med i det här sammanhanget med så många aktörer. Det händer alldeles för sällan att vi har möjlighet att samverka med Karlstads universitet, och projektet ger oss möjlighet att ta del av deras kunskap och bygga bra relationer med forskare. Ofta sitter vi annars ensamma med våra utmaningar, säger Peter Ljunglöf, digitaliseringsstrateg Torsby kommun och tillägger att en stor del också handlar om att säkerställa att vi som små kommuner har möjlighet att utnyttja tekniken på rätt sätt så att vi även framåt kan erbjuda våra medborgare och företag bästa möjliga service.
Arbetet har resulterat i en samlad nulägesbild av AI-användningen i regionen, identifierade verksamhetsnära behov och en rekommenderad modell för regional samverkan. En viktig slutsats är att fler organisationer kan ta nästa steg om de gör det tillsammans.
Vad betyder det för företag och offentlig sektor?
För små och medelstora företag kan nästa steg handla om att automatisera administrativa uppgifter, effektivisera planering och produktion eller testa nya affärsmodeller i mindre skala.
För offentlig sektor kan det handla om att utveckla bättre beslutsstöd, dela kunskap kring juridik och informationssäkerhet samt skapa trygga testmiljöer.
Gemensamt är behovet av strukturer som minskar risk och sänker trösklar.
Nästa steg: en regional AI-satsning
Förstudien rekommenderar att arbetet går vidare i ett genomförandeprojekt med fokus på gemensam styrning och struktur, kompetensutveckling och förändringsledning, testbäddar och pilotprojekt samt kunskapsdelning i regionen.
Compare planerar tillsammans med regionala partners att söka medel för en flerårig satsning som bygger vidare på resultaten.
Målet är att fler organisationer, oavsett storlek, ska kunna använda AI på ett tryggt, verksamhetsnära och strategiskt sätt.
Vill du vara med?
Driver du ett små eller medelstort företag, eller arbetar du inom offentlig sektor? Nu är det dags att ta initiativet!
Vi hjälper dig att komma igång och utvecklas med AI, från kompetensutveckling och testbäddar till rådgivning och erfarenhetsutbyte. Du får tillgång till stöd, nätverk och konkreta verktyg som gör AI till en naturlig del av din verksamhet.
Kontakta Torbjörn Noaksson för dialog om hur du kan bli en del av den fortsatta regionala satsningen.
Vad var det som lockade dig till Compare?
Kompetensen hos kollegorna och den unika förankringen i Region Värmland och Karlstad kommun. Här blir det verkstad av saker! Några av nycklarna är de goda relationerna och det nära samarbetet med varandra!
Vad gör du i din roll som innovationsledare?
Jag stöttar olika projekt med juridisk kompetens, mestadels inom initiativet DigitalWell Arena.
Vad har du gjort tidigare?
Jag är social entreprenör och patientdatajurist.
Mest har jag jobbat med egna och andras start-ups.
Men jag är också anställd på Karolinska Universitetssjukhuset för att hjälpa till med personcentrering och digitalisering. Där jobbar jag med att utveckla rutiner och processer för väl förberedda vårdmöten tillsammans med vårdteam. Det handlar mycket om att få information om patienten och patientens behov på plats så man kan förbereda sig och även anpassa mötestid och nödvändiga deltagare i vårdmöten. Jag jobbar inom den högspecialiserade vården. Digitalisering är den stora ursäkten och möjliggöraren, informationssystem och utveckling av IT-tjänster är en del av allt jag gör, liksom juridiken kring integritet och säkerhet.
Jag är också knuten till forskning i Sverige och USA om hur vi stärker den sociala myllan vi så väl behöver för förändring av olika slag, i våra egna liv och tillsammans i samverkan.
FEM SNABBA
Kaffe eller té
PC eller Mac
Film eller serie: vilket som bara det är romantiskt och snällt
LinkedIn eller Facebook
Mejl eller telefonsamtal: älskar telefonsamtal
Mighty EDIH är en europeisk digital innovationshub och ett samverkansprojekt som sträcker sig över flera regiongränser. Tillsammans har aktörerna Propell, RISE, Dalarna Science Park, Sandbacka Science Park och Compare gett stöd till 100 företag och offentliga verksamheter och samverkat med tre gånger så många inom bland annat digitalisering, artificiell intelligens (AI) och cybersäkerhet.
– Det är roligt att vi har kunnat stötta 100 företag och organisationer i Gävleborg, Dalarna och Värmland. Vi ser tydligt hur intresset för att förstå och använda AI växer, särskilt bland mindre företag som tidigare inte vågat testa, säger Stina Jonsson, projektledare från RISE och Propell i Hudiksvall.
Från statistik till nytta
Bakom siffrorna döljer sig en rad konkreta insatser från olika delar i regionerna. Genom workshops, rådgivning, analyser och stöd i att hitta finansiering och nätverk har parterna bidragit till att företag och offentliga organisationer kunnat utveckla nya digitala tjänster, stärkt sin IT-säkerhet eller effektiviserat olika processer med hjälp av AI.
Anders Grunnig, projektledare från Sandbacka Science Park, berättar:
– Många tror att AI kräver stora resurser, men ofta handlar det om små insatser som gör stor skillnad. Tillsammans med regionala företag och kommunala aktörer har vi både stärkt kunskapen och sänkt trösklarna för att skapa värde med ny teknik.
Cybersäkerhetslyft för företag
Compare har i samverkan med cybersäkerhetsföretaget Dizparc Secured skapat och genomfört ett utbildningsprogram inom cybersäkerhet för små och medelstora företag i Gävleborg och Värmland. Totalt deltog 38 företag som fick grundläggande kunskap om cybersäkerhet, kartlägga sina digitala risker och stärka sig i skyddet mot cyberhot. Planen inom MightyEDIH är att fortsätta med utbildningsprogrammet även i Dalarna.
AI-partnerskap och stöd i systemutveckling
I Gävleborg har Propell stöttat arbetet med att implementera ett AI-partnerskap mellan forskningsinstitutet RISE och flera kommuner inom Region Gävleborg, en satsning som gjort att AI-lösningar testas i offentlig verksamhet. Ett annat exempel är åkeriföretaget Workify, som via Propell fått stöd av en RISE-expert i utvecklingen av sitt system.
– Workify har fått tillgång till expertkunskap som agerat bollplank inför utvecklingen av deras system. Det handlar inte bara om teknisk rådgivning, utan om att tillsammans hitta lösningar som stärker både affärsnytta och hållbarhet, säger Maria Svensson, projektledare på Propell och RISE.
Från fysisk butik till e-handel
I Dalarna har Dalarna Science Park samarbetat med Johns Sport, en av Sveriges mest välsorterade sportbutiker i Mora. Tillsammans har de undersökt hur butiken kan utveckla sin digitala affär och samarbeta närmare med akademin.
– Vi har stöttat Johns Sport med att göra olika former av workshops, coachning och lotsat in studenter från Högskolan i Dalarna. Studenterna har bland annat hjälp dem att ta fram en webbshop som ett nästa steg i butikens service till kunderna. Den kompletterar och stärker kundupplevelsen, samt når ut till dem som inte kan ta sig till Mora, säger Patricia Eresjö, projektledare Dalarna Science Park
Samverkan över regiongränserna
Genom Mighty EDIH har man lyckats bygga ett starkt nätverk över regionerna för att långsiktigt hjälpa företag inom AI och cybersäkerhet.
– De som tar del av våra tjänster signerar de minimis, för att sedan få arbeta med olika omställningar som de vill göra. Vi kan hjälpa till med att mäta digital mognad, ge rådgivning av olika slag, hitta finansiering och nätverk för att möta olika behov som organisationer och verksamheter står inför, säger Stina Jonsson.
– Samverkan är nyckeln. Vi tar mycket inspiration från varandra inom projektet. Om någon projektpart gör något bra i Dalarna så kopierar vi det till Gävleborg och Värmland och vice versa för att fler företag och organisationer ska kan ta del av alla våra erbjudanden, avslutar Stina.
Vill du att ditt företag ska växa med hjälp av AI? Eller stärka cybersäkerheten?
Ta kontakt med Marcus Olsson, innovationsledare på stiftelsen Compare!
……
Artikeln är skriven inom ramen för samverkansprojektet Mighty EDIH, som stödjer små och medelstora företag och offentlig sektor att utvecklas inom digitalisering, specifikt inom artificiell intelligens, cybersäkerhet och högpresterande datorsystem. Mighty EDIH koordineras av RISE och drivs av Propell, Sandbacka Science Park, Compare, Dalarna Science Park med finansiering från:
Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson betonar ”Vi behöver ha ett annat tempo i vår utveckling.”
Flera talare menar att Sverige halkar efter i det globala teknikracet. Trots starka innovationsmiljöer och hög kompetens tar det ofta för lång tid att omsätta nya idéer i praktisk nytta.
Ett sätt att minska det gapet är att använda offentlig upphandling mer strategiskt. När offentliga aktörer i större utsträckning efterfråga nya lösningar kan utvecklingen ta fart – både i offentlig sektor och i näringslivet.
För att åstadkomma det krävs nya sätt att lösa samhällsutmaningar och en starkare koppling mellan offentlig sektor och näringsliv. Darja Isaksson och andra talare lyfter att efterfrågan borde bli en större motor för utveckling, och att upphandling spelar en central roll i det arbetet.
När upphandling blir ett verktyg för innovation
Att använda upphandling strategiskt för att stimulera utveckling kallas ofta innovationsupphandling. Men enligt Lina Svensberg, innovationsledare på stiftelsen Compare och DigitalWell Arena, behöver begreppet tolkas bredare.
Lina Svensberg, på Sveriges innovationsriksdag 2025.
– Ett begrepp som ofta används när man pratar om att använda upphandling strategiskt för att stimulera innovation är innovationsupphandling. Jag vill snarare prata om upphandling som drivare av innovation. Det handlar inte om en särskild upphandlingstyp, utan om att använda hela upphandlingsprocessen som en del av innovationsarbetet, säger hon.
För att det ska fungera i praktiken krävs att inköpsfunktioner, innovationsledare, användare och företag samarbetar nära genom hela processen.
– Innovationsupphandling är inte bara en upphandlingsfråga – det är också en innovationsledningsfråga. För att leda utvecklingsprocesser i offentlig sektor behöver man förstå upphandlingens grundprinciper och villkor, säger Lina Svensberg.
Det är också utgångspunkten för den metodik som har utvecklats inom DigitalWell Arena, kallad Demand Acceleration.
Offentlig sektor som utvecklingspartner till företag
Samarbetet mellan offentlig sektor och företag är avgörande för att nya lösningar ska kunna utvecklas och komma till användning.
– Företag som deltar i innovationsprocesser tillsammans med offentlig sektor behöver känna till spelreglerna men också säkerställa att deltagande i processen inte ger företagen fördelar som kan diskvalificera dem från en kommande upphandling, säger Lina.
Med en gemensam förståelse för varandras förutsättningar kan offentlig sektor bli en viktig utvecklingspartner, och upphandling ett verktyg som bidrar till att fler nya lösningar sprids, skalar och skapar värde för såväl användare, företag och samhället i stort.
Fakta: Demand Acceleration
Demand Acceleration, eller efterfrågeacceleration, är en metodik som har utvecklats inom ramen för DigitalWell Arena. Syftet är att genom upphandling driva fram utveckling av nya lösningar som kan skalas vidare bortom den första offentliga kunden.
– Vi i styrelsen är oerhört glada över att vi kommit överens med Sofia Tönnberg om att starta i rollen som vd för verksamheten. Sofia är en välkänd och omtyckt person i det värmländska näringslivet, med erfarenhet av både nationellt och internationellt arbete. Hon har också en unik erfarenhet av Compares verksamhet efter sin tid som styrelseordförande. Vi ser Sofia som ett starkt tillskott till vår etablerade organisation och ledarteam. Med Sofia i vd-rollen är Compare starkt rustat för att vidareutveckla vår techinnovationsplattform och fortsätta verka i det organisatoriska mellanrummet för systemförändringar och innovation, säger Fredrik Svensson, styrelseordförande i stiftelsen Compare.
För Sofia är det en spännande återkomst till Compare.
– Det känns otroligt inspirerande att med min bakgrund komma in och driva innovationsarbetet mot nya höjder, bidra till Värmlands utveckling och koppla upp oss nationellt och internationellt i ännu högre utsträckning.
Hon beskriver hur kombinationen av erfarenheter från både privat och offentlig sektor, liksom engagemanget i Värmlands utveckling, gjorde att hon tackade ja till uppdraget:
– Jag brinner för att Värmland ska fortsätta skina och utvecklas. Att vi tillsammans med universitetet, näringslivet och offentlig sektor står starka som region i Sverige. Jag vill vara med och bygga en attraktiv miljö här – med fotfäste i Värmland och världen som arena.
Sofia har tidigare varit styrelseordförande för stiftelsen Compare 2017–2019 och har länge följt organisationens utveckling. Parallellt med yrkeslivet har hon också engagerat sig i föreningslivet, bland annat inom barn- och ungdomsidrott.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
Ledningen fortsätter enligt gällande ordning under övergången, med Charlotte Wäreborn Schultz som tillförordnad vd, fram till Sofias tillträde den 1 januari 2026.
För att möta morgondagens cyberutmaningar behövs nya idéer, teknologier och affärsmodeller. Compare och DigitalWell Ventures har sedan tidigare etablerat acceleratorn Cyber X för startups inom cyber- och samhällssäkerhet. Det finns dock ett behov av fler startups inom området. Det är bakgrunden till Cyber X Idea Lab, som är ett förberedande idéprogram med syftet att fånga upp idéer som har potential att skalas upp till en startup.
Cyber X Idea Lab genomförs under sex torsdagar mellan 16.00 och 18.00, med start 16 oktober. Passen hålls vid Karlstads universitet och Karlstad Innovation Park. Utöver idéutvinning, rådgivning, pitchträning och nätverkande kommer deltagarna bland annat få göra studiebesök på Center for Cyber and Information Security vid NTNU, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.
Vem är det då som kan delta? Placeringen och tiderna gör programmet särskilt passande för studenter, doktorander och forskare vid Karlstads universitet. Men det välkomnar även företagare, anställda inom offentlig sektor eller andra idébärare som kan tänkas sitta på viktiga insikter inom cybersäkerhet, AI och framtidsinriktad teknik.
Läs mer här eller via programmets officiella sida hos DigitalWell Ventures.
Om du vill anmäla intresse direkt hittar du formuläret här.
Cyber X Idea Lab har, precis som acceleratorn Cyber X, uppstått som initiativ inom Cross Border Cyber Capacity, ett projekt finansierat av Interreg Sverige-Norge.
– Tekniken har stor potential att utveckla verksamheter om den införs på rätt sätt. Vi tror att det finns stora vinster i att samarbeta över organisationsgränserna för att öka användningen av AI i sitt utvecklingsarbete, säger Anders Solberg, på Compare.
Förstudien syftar till att identifiera gemensamma hinder och behov för att bana väg för en stark regional satsning på AI.
– När vi lyfter fram och adresserar dessa tillsammans kan vi lämna startblocken och bygga en kraftfull regional satsning på AI, säger Anders.
Ett nästa steg är att forma en referensgrupp till förstudien. Gruppen kommer att ge råd om hur de identifierade hindren kan hanteras – och samtidigt ge deltagarna möjlighet att knyta nya kontakter och få inblick i en progressiv satsning på regionens AI-förmåga.
En mer detaljerad beskrivning av referensgruppens uppdrag och förutsättningar är på gång, och snart öppnar intresseanmälan. Håll utkik här på Compare.se och Compares LinkedIn där vi informerar så snart anmälan öppnar.
Läs mer om förstudien på compare.se: Från potential till praktik – Värmland kraftsamlar kring AI
Arbetet genomförs mellan den 1 juni 2025 till 15 januari 2026 med finansiering från Region Värmland och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).
Finansiärer
Vi har pratat med Marina Olsson, projektledare på Elvenite och en av valberedningens representanter, om arbetet bakom årets styrelseförslag.
Ett strategiskt skifte i fokus
– Compare är en organisation i förändring, säger Marina. Vi behöver därför en styrelse som representerar fler perspektiv och branscher än tidigare. Digitalisering är inte längre en fråga enbart för IT-sektorn, utan något som angår hela samhället.
Tidigare har styrelsen främst bestått av representanter från tech- och IT-företag, men i takt med att Compare breddar sitt uppdrag behövs också en bredare kompetens i styrelserummet.
Nya perspektiv – från cybersäkerhet till energi
Valberedningen inledde arbetet med att intervjua ordförande Fredrik Svensson och vd Charlotte Wäreborn Schultz för att förstå vilken typ av styrelse Compare behöver framåt. Med det som grund kartlades den befintliga styrelsens kompetenser och representation – både ur ett bransch- och jämställdhetsperspektiv.
– Vi såg till exempel att vi saknade representation från energibranschen, och att vi behövde stärka kompetensen inom cybersäkerhet, berättar Marina.
Bland de nya ledamöterna finns Erik Kornfeld, vd för Karlstad Energi, som också har lång erfarenhet från massa- och pappersindustrin. Även Reine Lundin, specialist på cybersäkerhet, har tillkommit – en efterfrågad kompetens enligt valberedningen.
– Den här kombinationen är spot on mot dit Compare vill gå, säger Marina.
Mångfald och långsiktighet
En annan viktig aspekt i årets nomineringsarbete har varit att bidra till en jämställd och mångsidig styrelse.
– Vi har tittat på könsfördelning och varit noga med att komplettera både kompetens och bakgrund. Det handlar inte bara om att spegla nuläget, utan också om att skapa ett långsiktigt hållbart styrelsearbete.
Marina betonar också att erfarenhet från strategiska utvecklingsprocesser varit avgörande – personer som vet vad det innebär att driva förändring från ledningsnivå.
Stort engagemang och positiva signaler
Årets valberedningsarbete har präglats av stort engagemang och ett positivt gensvar från dem som kontaktats.
– Det har varit lätt att hitta kompetenta personer som vill vara med. Dem vi pratat med har en god bild av Compare och ser värdet i att vara med och bidra till dess fortsatta utveckling, säger Marina.
Fakta om styrelsen och valberedningen
Information om styrelsen hittar du här.
Valberedning utgörs av:
Marina Olsson, projektledare på Elvenite
Karl Pearson Key Account Sales på Voestalpine.
I samband med årsstämman 2025 fick valberedningen förnyat uppdrag för kommande period om ett år.
Den goda uppslutningen under nätverksfrukosten blev ett bevis för att temat är högaktuellt. Allt fler både privatpersoner och organisationer reflekterar kring datahantering, algoritmstyrning och behovet av digital självbestämmanderätt. Under nätverksfrukosten fick deltagarna lyssna till fyra olika röster som belyste ämnet ur olika vinklar.
Stefan Alfredsson, forskare i datavetenskap vid Karlstads universitet, visade på ett pedagogiskt sätt hur vår personliga information läcker i vardagen, och hur den blir till en handelsvara för allt från annonsnätverk till data brokers. Data är den nya oljan.
Tim Sterner, kommunikatör på Compare, tog oss med in i det växande ekosystemet av decentraliserade sociala medier. Vad innebär det att lämna plattformar som bygger på algoritmiskt innehåll och riktad annonsering – och vilka möjligheter finns det i alternativ som Mastodon, Bluesky eller Pixelfed?
Melinda From från RISE berättade om sin personliga exit från flera traditionella sociala medier – varför hon lämnade, vad hon vunnit på det, och vilka nya vanor som tagit plats i hennes digitala vardag. Hon avslöjade att det hon saknar mest är Loppiskartan på Facebook, men att det är ett litet pris att betala för digital frihet.
Jonas Floberg Åkre, medgrundare till norska Hudd, presenterade deras nordiska samtalsplattform – ett slags ”anti-Facebook” där fokus ligger på äkta samtal utan datainsamling eller likes-jakt. Över 120 000 norskar använder redan Hudd, och framöver ska plattformen göras tillgänglig i Sverige och Danmark.
Till hösten väntar nya nätverksfrukostar inom aktuella ämnen som cybersäkerhet och AI. Håll utkik här på webben och prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev för att inte missa något.
Nätverksfrukosten den 4 juni arrangerades inom projektet Cross Border Cyber Capacity, som finansieras av Interreg Sverige-Norge.
Vad händer när en kommun bjuder in medborgarna, det lokala näringslivet, forskare och experter på innovation till att forma ortens framtid? I Hagfors har kommunen valt en nytänkande väg för att driva ortens utveckling. Bakom satsningen står Bruksort 2.0.
– När människor känner stolthet och får rätat på ryggen, då vågar de också göra saker ihop, säger Lars Sätterberg, utvecklingschef i Hagfors kommun.
Ett samhälle byggt på samverkan
Befolkningsminskning och kompetensförsörjning är två av de största utmaningarna för Hagfors. Men istället för att försöka lösa problemen själva, väljer kommunen en annan väg: att bygga framtiden tillsammans.
– En kommun utvecklas inte av sig själv – det görs av invånare, föreningar, företag och andra aktörer i samhället. Vi måste dra nytta av varandra, säger Lars Sätterberg.
En viktig del i arbetet har varit att få med Uddeholm AB – ortens största arbetsgivare – i utvecklingen av det lokala samhället. Det finns nu en aktiv dialog mellan kommunen, företaget och invånarna.
– Uddeholm är en del av vår identitet. Det här arbetet har blivit ett sätt att mötas och samverka kring ortens framtid.
En tillåtande kultur som grund
Det experimentella arbetssättet innebär att resultatet eller metoder inte är givna från början. Det ställer höga krav på den interna kulturen.
– Vi har varit tydliga från start: vi vet inte exakt var vi landar. Men vi har byggt en kultur där det är okej att testa. Det är avgörande, säger Lars.
Tilliten mellan politiker och tjänstemän har vuxit fram under flera år, bland annat genom tidigare satsningar på samhällsengagemang. Den grunden gör det möjligt att arbeta på nya sätt även idag.
Invånarnas engagemang är nyckeln
För att lyckas krävs engagemang från fler än bara kommunen. Och här har Hagfors hittat en modell.
– Det börjar med lokala ambassadörer som redan har förtroende – inom föreningslivet, näringslivet, eller i kommunen. De bär arbetet vidare och får fler att vilja vara med. Det får inte bli ett kommunalt projekt, då tappar vi kraften.
– Här är det inte hierarkier som styr, utan personer med genuint engagemang.
I mindre kommuner är närheten till människorna en fördel, menar Lars. Och medvetenheten om att orten står inför förändring ökar viljan att agera.
Tips till andra bruksorter
Lars Sätterbergs viktigaste råd till andra kommuner?
– Inse att ni inte kan göra det själva. Identifiera vilka parter som behöver stå bakom arbetet – och våga vara öppen med att ni inte har alla svar. Det är så engagemang växer.
Vill du veta mer om Bruksort 2.0 eller hur Hagfors arbetar med lokal utveckling?
Kontakta gärna Lars Sätterberg, utvecklingschef Hagfors kommun.
lars.satterberg@hagfors.se
Mer information om satsningen Bruksort 2.0 finns här.