I projektet Bruksort 2.0 har Compare tillsammans med kommun, näringsliv, akademi och invånare utvecklat och testat en ny metod för invånardriven platsutveckling i Hagfors.
Metoden ger kommuner en process för att gå från dialog till gemensam framtidsvision och prioriterade utvecklingsspår. Den är dokumenterad för att kunna användas i fler sammanhang.
Bakgrund
Många bruksorter står inför strukturella utmaningar som påverkar både attraktivitet och långsiktig utveckling. Det handlar om att säkra kompetensförsörjning och inflyttning, stärka ungas framtidstro, förbättra tillgänglighet och rörelsefrihet samt skapa en gemensam riktning för ortens utveckling.
Samtidigt finns ett starkt lokalt engagemang. Utmaningen är att skapa strukturer där invånare, företag och offentliga aktörer inte bara deltar i dialog utan tillsammans formar framtiden.
Bruksort 2.0 initierades för att möta denna utmaning i Hagfors.
Syfte och mål
Satsningens syfte var att lägga en stabil grund för ett inkluderande utvecklingsarbete som engagerar hela kommunen och stärker ortens långsiktiga attraktivitet.
Projektet fokuserade på att:
• Bygga socialt hållbara strukturer där flera generationer inkluderas
• Utveckla innovativa lösningar för ökad tillgänglighet och rörelsefrihet
• Formulera en gemensam framtidsvision
Arbetet ledde fram till en gemensam framtidsvision för Hagfors 2044 som idag används som underlag i Hagfors kommuns fortsatta strategiska utvecklingsarbete.
Så utvecklades och testades metoden
Projektet var en del av ShiftSwedens nationella program Impact Innovation.
Arbetet tog sin utgångspunkt i Futures Bazaar, en metod för att utforska och gestalta framtida möjligheter tillsammans med invånare, föreningar och företag. Inom Bruksort 2.0 vidareutvecklades och anpassades arbetssättet till kommunal kontext med fokus på invånardriven utveckling, platsförankring och långsiktigt beslutsstöd.
En central del var Framtidsfönstret som fungerade som en fysisk och gestaltande mötesplats för dialog, samskapande och visualisering av framtidsbilder. Här kunde invånare, unga, företag och andra aktörer bidra med perspektiv, idéer och framtidsdrömmar. Genom framtidsprototyper och strukturerade dialoger skapades en mångfacetterad bild av platsens möjliga framtid.
Metoden kombinerar:
• Utforskande dialog och samskapande
• Visualisering av framtidsscenarier
• Bearbetning av insikter till strategiska utvecklingsspår
Arbetet genomfördes i nära samverkan mellan Hagfors kommun, Uddeholm AB, Karlstads universitet, Visit Värmland, Xperience Next samt regionala aktörer och invånare.
Resultat
Projektet resulterade i en ny metod för invånardriven platsutveckling som utvecklades och testades i Hagfors. Metoden skapar en tydlig process för hur kommun, näringsliv och invånare tillsammans kan formulera en gemensam utvecklingsriktning.
Arbetssättet har kommit att benämnas Hagforsmodellen och kan användas i andra bruksorter som vill arbeta systematiskt med att stärka framtidstro och driva lokal omställning.
Projektet resulterade även i:
• En gemensamt framtagen framtidsvision för Hagfors 2044
• Ett testat dialog och visualiseringsverktyg genom Framtidsfönstret
• En samlad metodbeskrivning i rapportform som möjliggör spridning och tillämpning i fler kommuner
Compares roll
Som neutral processledare bidrog Compare med att:
• Strukturera innovations- och samskapandeprocessen
• Samordna aktörer över gränser
• Integrera system och framtidsperspektiv i utvecklingsarbetet
• Säkerställa dokumentation och spridningsbarhet
Compare fungerade som katalysator mellan kommun, näringsliv, akademi och invånare.
För vem är metoden relevant
Bruksort 2.0 är särskilt relevant för:
• Kommuner som vill gå från traditionell medborgardialog till strukturerad samskapande process
• Intermediärer som arbetar med systeminnovation och regional utveckling
• Aktörer som vill stärka lokal identitet, attraktivitet och långsiktig omställningsförmåga
Metoden är utvecklad och testad i Hagfors men utformad för att kunna anpassas till andra bruksorter och kommuner.
Vill du ta del av metoden?
Kontakta Carolin Maule, innovationsledare på Stiftelsen Compare.
Finansiärer
