Vad studerar du?
Jag studerar rättsvetarprogrammet vid Örebro universitet med inriktning på digital och internationell rätt. Det är en juridisk utbildning där vi läser både svensk rätt och internationell rätt, till exempel mänskliga rättigheter och folkrätt.
En stor del av utbildningen handlar också om digital rätt, som GDPR och lagstiftning kopplad till AI. Majoriteten av kurserna är dessutom på engelska, vilket jag tycker är roligt.
Hur kom du in på det spåret?
Jag har länge varit intresserad av juridik och funderade först på juristprogrammet. Men jag kände att jag ville ha en bredare utbildning än enbart svensk rätt.
När AI började bli ett större samtalsämne tyckte jag att det blev väldigt intressant. Jag har också varit nyfiken på teknik. Den här utbildningen blev därför en bra kombination av juridik, teknik och internationella frågor.
Vad lockade dig till Compare?
Jag valde bland flera praktikmöjligheter och det som lockade med Compare var att det inte är en traditionell juridisk miljö, som en advokatbyrå, utan en plats där teknik och utveckling står i fokus.
Här får jag arbeta med frågor som rör digitalisering och AI, vilket ligger nära det jag är intresserad av. Det gör också att jag får erfarenheter som känns relevanta för det jag vill arbeta med i framtiden.
Hur har det varit hittills?
Det har varit väldigt intressant. Under studierna har vi ofta arbetat med lagar tillsammans med lärare, men här har jag fått träna på att självständigt tolka och arbeta med lagstiftning som jag inte tidigare har arbetat med.
Jag har också fått testa att bygga en AI-assistent i Copilot Studio. Det är något vi diskuterar teoretiskt i utbildningen, men inte arbetar praktiskt med. Att få prova det själv har varit både lärorikt och roligt.
Vad hoppas du få med dig av din praktik?
Jag hoppas få en bättre förståelse för hur juridik kopplad till digitalisering och AI fungerar i praktiken. Det är värdefullt att få se hur lagar och regler används i verkliga sammanhang, inte bara i teorin.
Vad gör du på fritiden?
På fritiden tycker jag om att pyssla och spela datorspel, till exempel Minecraft, där man får vara kreativ och bygga saker.
Vill du tillägga något?
Jag tar examen i juni och ser fram emot att fortsätta utvecklas inom området digital och internationell rätt.
Fem snabba med Fanny
Kaffe eller te?
Kaffe
PC eller Mac?
PC
Android eller iOS?
iOS
Mejl eller telefon?
Telefon
LinkedIn eller Facebook?
LinkedIn
Intresset för AI är stort i Värmland. Små och medelstora företag ser möjligheter att effektivisera processer, frigöra tid och utveckla nya tjänster. Kommuner och offentliga verksamheter ser potential att förbättra beslutsunderlag och möta ökade krav med begränsade resurser. Samtidigt visar AI Katalysator Värmland att hindren sällan handlar om teknik. För mindre organisationer kan det vara svårt att avsätta tid, hantera juridiska frågor eller testa lösningar utan att ta för stora risker.
Många organisationer vill arbeta med AI men upplever att steget är stort. Det handlar mer om kapacitet, juridik, trygghet och prioritering än om själva tekniken, säger Torbjörn Noaksson, projektledare för förstudien på Stiftelsen Compare.
Förstudien skapar nya kontaktytor
Genom förstudien har kommuner, företag, akademi och regionala aktörer deltagit i intervjuer, workshops och gjort en gemensam analys. En central del av arbetet har varit att skapa nya mötesplatser mellan organisationer som annars sällan samverkar. För kommuner har kopplingen till Karlstads universitet varit särskilt värdefull.
Jag är väldigt glad att vi är med i det här sammanhanget med så många aktörer. Det händer alldeles för sällan att vi har möjlighet att samverka med Karlstads universitet, och projektet ger oss möjlighet att ta del av deras kunskap och bygga bra relationer med forskare. Ofta sitter vi annars ensamma med våra utmaningar, säger Peter Ljunglöf, digitaliseringsstrateg Torsby kommun och tillägger att en stor del också handlar om att säkerställa att vi som små kommuner har möjlighet att utnyttja tekniken på rätt sätt så att vi även framåt kan erbjuda våra medborgare och företag bästa möjliga service.
Arbetet har resulterat i en samlad nulägesbild av AI-användningen i regionen, identifierade verksamhetsnära behov och en rekommenderad modell för regional samverkan. En viktig slutsats är att fler organisationer kan ta nästa steg om de gör det tillsammans.
Vad betyder det för företag och offentlig sektor?
För små och medelstora företag kan nästa steg handla om att automatisera administrativa uppgifter, effektivisera planering och produktion eller testa nya affärsmodeller i mindre skala.
För offentlig sektor kan det handla om att utveckla bättre beslutsstöd, dela kunskap kring juridik och informationssäkerhet samt skapa trygga testmiljöer.
Gemensamt är behovet av strukturer som minskar risk och sänker trösklar.
Nästa steg: en regional AI-satsning
Förstudien rekommenderar att arbetet går vidare i ett genomförandeprojekt med fokus på gemensam styrning och struktur, kompetensutveckling och förändringsledning, testbäddar och pilotprojekt samt kunskapsdelning i regionen.
Compare planerar tillsammans med regionala partners att söka medel för en flerårig satsning som bygger vidare på resultaten.
Målet är att fler organisationer, oavsett storlek, ska kunna använda AI på ett tryggt, verksamhetsnära och strategiskt sätt.
Vill du vara med?
Driver du ett små eller medelstort företag, eller arbetar du inom offentlig sektor? Nu är det dags att ta initiativet!
Vi hjälper dig att komma igång och utvecklas med AI, från kompetensutveckling och testbäddar till rådgivning och erfarenhetsutbyte. Du får tillgång till stöd, nätverk och konkreta verktyg som gör AI till en naturlig del av din verksamhet.
Kontakta Torbjörn Noaksson för dialog om hur du kan bli en del av den fortsatta regionala satsningen.
Lösningen har uppstått inom projektet Robust region – ödrift internet som syftar till att stärka regionens robusthet genom just lokal ödrift av internet. Inom projektet har man i första hand fokuserat på att ta fram en lösning för ödrift av kriskommunikation.
– Vid en krissituation är det viktigt att vi kontinuerligt får tillförlitlig information från en säker källa om vad som händer, säger Ingrid Ivars, innovationsledare inom Compare, som samordnar projektet.
Ingrid fick presentera lösningen på scenen under konferensen tillsammans med projektkollegorna Astrid Kleine, IT-projektledare på Karlstads Energi, Robin Sonesson, IT- och säkerhetschef inom Erna Gruppen och Mats Jensen, utvecklingsstrateg inom beredskap på Karlstads kommun.
– Man pratar om digital suveränitet. Men det spelar ju ingen roll vilken rådighet vi kommer skaffa oss över den information som finns om vi inte säkerställer att vi kan nå den, sa Mats från scenen efter att ha förklarat vikten av att information görs tillgänglig för medborgarna vid en kris.
I samband med konferensen visades även Karlstads ödriftsstyrda kriswebb upp i en testmiljö som simulerade en så kallad trygghetspunkt.
Alla kommuner har från januari 2027 lagkrav på att etablera trygghetspunkter dit invånare kan söka sig vid en kris för att exempelvis få viktig information, kunna ladda telefonen och ta del av rent vatten. Där är ödrift av internet tänkt som en nyckelkomponent.
– Lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig innebär bland annat att vi har ett ökat ansvar för de som vistas i kommunen. Service- och trygghetspunkter är en del i det, där kommunikation är en grundförutsättning, förklarar Mats.
Ödrift av internet möjliggörs av att Karlstads Energi har installerat en så kallad IX-nod i kommunen som driftas av Netnod. Det är en växlingsnod som styr trafiken på internet, och som vid en krissituation fortsätter växla trafiken, men enbart lokalt. Det innebär att de tjänster som då gjorts tillgängliga inom det lokala nätet fortsätter att fungera.
– Växlingsnoden i Karlstad är ganska unik. De flesta är placerade längs kusterna, vilket gör dem sårbara. En växlingsnod i en inlandsregion som Värmland kan hjälpa oss få en mer robust infrastruktur, säger Astrid Kleine, från Karlstads Energi.
På sikt är tanken att ödriftstekniken ska kunna skalas upp så att fler tjänster kan kopplas på. Utöver kommunikation har bland annat betaltjänster, recepthantering och livsmedelsproduktion lyfts som prioriterade områden.
Förhoppningen är även att fler kommuner ska kunna tillämpa tekniken. Inte enbart i Värmland utan även övriga Sverige och Europa.
– Redan nu har projektet väckt intresse i norska Innlandet som undersöker möjligheterna att testa en liknande lösning med inspiration från oss, säger Astrid.
Robust Region – Ödrift internet drivs genom robust samarbete mellan stiftelsen Compare, Karlstads Energi, Karlstads kommun, Netnod, MittNät, RISE, Erna Gruppen, Karlstads universitet, Svenska Stadsnätsföreningen och Coop Värmland.
Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Läs mer här.
Ethical Hackarinas är ett praktiskt cybersäkerhetsevent från lunch till lunch 8-9 april med fokus på lärande, träning och nätverkande. Det riktar sig bland annat till näringslivet, offentlig sektor och akademin.
Det är särskilt utformat för att stärka och inspirera kvinnor som vill lära sig mer om etisk hackning – oavsett tidigare teknisk erfarenhet. Samtidigt är alla som är nyfikna på området varmt välkomna att delta. Det här är relevant för alla, oavsett kön och verksamhet.
Ethical Hackarinas är en del av vårt gemensamma Interreg-projekt Cross Border Cyber Capacity (CBCC), som medfinansieras av Interreg Sverige-Norge. Projektets övergripande mål är att stärka Sveriges och Norges kapacitet inom cybersäkerhet och beredskap. Eventet kommer engagera både svenska och norska experter inom området.
Kunskap och medvetenhet är avgörande för att bygga robusta strukturer inom cybersäkerhet och att stärka verksamheters digitala motståndskraft. Därför är satsningar som Ethical Hackarinas viktiga.
Och DU är viktig.
Läs mer och anmäl dig här senast 25 mars.
Vad var det som lockade dig till Compare?
– Jag vill jobba för att förbättra samhället, våga testa vägar som ännu är otrampade och tänka utanför boxen. Compare rör sig i miljöer av ny kunskap vilket tilltalar mig som är otroligt nyfiken.
Vad ser du som viktigast inom det vi gör?
– Vårt jobb som oberoende facilitator mellan olika aktörer, näringsliv och akademi. Vi ska se till att rätt människor träffas.
Vad gör du i din roll som innovationsledare?
– Just nu är jag involverad i flera olika projekt inom framför allt AI-spåret. Hur vi ska kunna förbättra saker med hjälp av AI. Men allt börjar med att hitta rätt behov. Det är där jag kommer in.
Vad har du gjort tidigare?
– Jag har bland annat jobbat som chef på kommunikationssidan inom två myndigheter, projektledare inom digital tjänsteutveckling mot Agenda 2030 och senast som strateg på ett IT-konsultbolag.
Vad gör du när du inte arbetar?
– Jag älskar att köra motorcykel, träna, umgås med familj och vänner.
FEM SNABBA
- Kaffe eller té
- PC eller Mac
- Android eller iOS
- Mejl eller Telefon
- LinkedIn eller Facebook
VISSTE DU ATT…
… jag är lokal president i en MC-förening som jobbar med välgörenhet.
… jag har bott i Australien.
… jag har varit med i Vasaloppet på skidor, cykel och med löparskor.
DigitalWell Arenas dubbla syfte är att skapa bättre förutsättningar för digital hälsoinnovation som både bidrar till bättre hälsa och stärker tillväxten. Satsningen grundfinansieras av Vinnova, Region Värmland och Karlstads universitet – och nu har samtliga parter godkänt arbetet i en tredje fas.
”Vi är tacksamma för förtroendet att fortsätta arbetet. De utvärderingar som gjorts av både Vinnova och Region Värmland har visat på väldigt goda resultat, vilket förstås känns mycket inspirerande inför fortsättningen”, säger Charlotte Wäreborn, vd på Stiftelsen Compare, som är projektkoordinator.
Växande ekosystem – med Värmland som bas
Sedan starten 2019 har över 900 aktörer engagerats i DigitalWell Arenas ekosystem. Drygt 400 företag har tagit del av kunskap eller kapacitetsstöd, vilket bland annat resulterat i ett 70-tal nya produkter och prototyper. Ett exempel är ViroteaEd, som nu används av över 40 organisationer inom vård och socialtjänst.
Satsningen har också bidragit till mer permanenta strukturer, inte minst etableringen av DigitalWell Ventures – en värmländsk inkubator och accelerator som i dag stöttar både regionala, svenska och internationella bolag.
Från enskilda innovationer till systemeffekter
Arbetet i de två första faserna har lett till nya angreppssätt. Vinnovas internationella utvärdering lyfter fram att DigitalWell Arena framgångsrikt utvecklat metoder för att hantera strukturella hinder för att digitala lösningar kan tas i användning, snarare än att enbart stötta enskilda innovationer.
Det är dessa insikter som nu formar arbetet i fas 3. Som neutral mötesplats skapar DigitalWell Arena också förutsättningar för att företag, offentlig sektor och forskning kan arbeta mot gemensamma mål.
Visar vägen för kraften i offentlig upphandling
Ett av de tydligaste exemplen är utvecklingen av Demand Acceleration. Metodiken gör det möjligt för offentlig sektor att använda upphandling som ett verktyg för innovation och skalning.
Värmland och Karlstads kommun har varit pionjärer, där metodiken redan omsatts i flera upphandlingar som genererat nya lösningar med nationell spridning. Arbetssättet har även uppmärksammats internationellt, som ett exempel på hur offentlig sektor kan bli en mer aktiv part i att driva innovation.
Driver på för mer jämlik tillgång till digital hälsoteknik
Ett annat nyckelområde är arbetet med kvalitetssäkring av digitala hälsoappar. I dag präglas området av splittrade krav och tolkningar mellan regioner och kommuner, vilket skapar osäkerhet, höga trösklar för företag och ojämlik tillgång för invånare.
DigitalWell Arena har därför tagit en ledande roll i att etablera en enhetlig, nationell modell – så att offentlig sektor lättare kan upphandla och använda för att ge individen tillgång till trygga digitala lösningar som kan bidra till bättre hälsa.
Jonas Matthing, verksamhetsansvarig för DigitalWell Arena, tycker att båda dessa nyckelområden visar att DigitalWell Arenas plattform kan skapa effekter som spänner över både regions- och sektorsgränser:
”Jag tror det är viktigt att vi genom regionala utmaningar också kan se gemensamma, nationella behov för hälsa och tillväxt. Det är ofta en svår avvägning vem som ska ta det första steget och driva samhällsförändring, därför är vi stolta över att Värmland kan vara med och visa vägen.”
Cybercampus Sverige är en nationell satsning kring kunskapsutveckling och kompetensförsörjning inom cybersäkerhet och cyberförsvar. Cybercampus samlar ledande lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter som partners.
Utöver detta finns ett brett medlemsnätverk med andra aktörer som bidrar till att stärka Sveriges struktur och kapacitet kring cybersäkerhet. Här kommer Compare in som en länk mellan näringsliv, offentlig sektor och akademin.
– Vi är mycket glada och stolta över att få välkomna Compare som medlem i Cybercampus. Genom att knyta samman regionala initiativ med nationella strukturer bidrar Compare till ett starkare ekosystem inom cybersäkerhet och digital resiliens. Tillsammans löser vi samhällsutmaningar och arbetar med forskning, innovation och utbildning inom cybersäkerhet bortom det möjliga för enskilda aktörer, säger David Olgart, föreståndare för Cybercampus Sverige.
Compare gläds åt medlemskapet och möjligheten att fortsätta leverera nytta inom cybersektorn.
– Vi ser fram emot att fortsätta bygga ett starkt, öppet och samverkande cybersäkerhetsekosystem tillsammans med Cybercampus Sverige, deras partners och övriga medlemmar, säger Charlotte Wäreborn Schultz, interim vd för stiftelsen Compare.
Senaste samarbetet var årets upplaga av konferensen Security Divas Sweden som arrangerades 5-6 november av Compare i samarbete med Cybercampus Sverige och Karlstads universitet. Initiativtagaren Ingrid Ivars, som är innovationsledare inom cyber- och samällssäkerhet på Compare, ser medlemskapet i Cybercampus som ett viktigt steg framåt.
– Det finns ett stort behov av övning och kompetenshöjande aktiviteter kopplat till cybersäkerhet hos både företag och offentlig sektor. Som medlemmar i Cybercampus Sverige kommer vi få en stärkt bro mellan forskning, utbildning och verksamheter som står inför konkreta säkerhetsutmaningar, säger hon.
Vad var det som lockade dig till Compare?
Kompetensen hos kollegorna och den unika förankringen i Region Värmland och Karlstad kommun. Här blir det verkstad av saker! Några av nycklarna är de goda relationerna och det nära samarbetet med varandra!
Vad gör du i din roll som innovationsledare?
Jag stöttar olika projekt med juridisk kompetens, mestadels inom initiativet DigitalWell Arena.
Vad har du gjort tidigare?
Jag är social entreprenör och patientdatajurist.
Mest har jag jobbat med egna och andras start-ups.
Men jag är också anställd på Karolinska Universitetssjukhuset för att hjälpa till med personcentrering och digitalisering. Där jobbar jag med att utveckla rutiner och processer för väl förberedda vårdmöten tillsammans med vårdteam. Det handlar mycket om att få information om patienten och patientens behov på plats så man kan förbereda sig och även anpassa mötestid och nödvändiga deltagare i vårdmöten. Jag jobbar inom den högspecialiserade vården. Digitalisering är den stora ursäkten och möjliggöraren, informationssystem och utveckling av IT-tjänster är en del av allt jag gör, liksom juridiken kring integritet och säkerhet.
Jag är också knuten till forskning i Sverige och USA om hur vi stärker den sociala myllan vi så väl behöver för förändring av olika slag, i våra egna liv och tillsammans i samverkan.
FEM SNABBA
Kaffe eller té
PC eller Mac
Film eller serie: vilket som bara det är romantiskt och snällt
LinkedIn eller Facebook
Mejl eller telefonsamtal: älskar telefonsamtal
Stiftelsen Compare leder nu projektet Innovativa ledstråk som visar vägen i staden, som är en del av Karlstads kommuns satsning Geografiskt omställningslabb – Utkant blir framkant. Tillsammans med partners utforskar vi hur både analoga och digitala ledstråk kan testas i verklig stadsmiljö – och hur resultaten kan vävas in i kommande upphandlingar och stadsutvecklingsbeslut.
Det geografiska omställningslabbet omfattar flera sammanhängande stadskvarter i den västra delen av Karlstads stadskärna (Tingvallastaden). Till våren inleds testerna i området.
– Vi vill visa hur ledstråk kan vara mer än markeringar. De kan bli en princip för hur vi bygger städer som fler kan orientera sig i – tryggt, intuitivt och självständigt. Målet är att hitta lösningar med universell utformning, säger Carolin Maule, innovationsledare på Stiftelsen Compare och projektledare.
Med Compares processledning och erfarenhet av att göra innovation upphandlingsbar utvecklas en modell som hjälper kommuner att omsätta behov till lösningar, som faktiskt kan införas.
Målet är en mer inkluderande och navigerbar stad – och nya arbetssätt som kan användas långt utanför Karlstads gränser.
Vill du veta mer? Hör av dig till Carolin Maule eller läs mer här!
Vad var det som lockade dig till Compare?
– Möjligheten att få arbeta i en innovativ och kunskapsrik miljö och med de senaste idéerna och upptäckterna. Alla vill ju vara med och bidra till en bättre värld, och Compare är en stark motor för det.
Vad ser du som viktigast inom det vi gör?
– Vi är WD40 för samhällsomvandling. Vi får praktisk forskning och innovationer att ta fart och få betydelse på riktigt.
Vad gör du i din roll som innovationsledare?
– Just nu är jag bland annat engagerad i ett projekt för att accelerera klimatomställningen med hjälp av teknik och digital utveckling, vilket ligger helt i linje med vad jag brinner för.
Vad har du gjort tidigare?
– Jag är civilingenjör och civilekonom och har arbetat med en bredd av uppgifter från managementkonsult till kommersiell chef och logistikchef. Jag är definitivt mer generalist än specialist.
Vad gör du när du inte arbetar?
– Jag har fru och fyra barn och umgås gärna med dem. Ibland kombinerat med vindsurfing, skidåkning, vandring eller vad som helst annat som är kul eller intressant.
FEM SNABBA
- Kaffe eller té
- PC eller Mac
- Android eller iOS
- Mejl eller Telefon
- LinkedIn eller Facebook
VISSTE DU ATT…
… jag har ett kommersiellt skepparintyg, så jag får köra passagerarfärjor!
… jag har dubbelt medborgarskap i Sverige och Australien.
… jag under en period höll Guinnessrekord i back-klättring.
Erik arbetar bland annat inom ett Twin Transition-projekt som syftar till att stärka nationellt och internationellt samarbete mellan innovationsfrämjande organisationer inom digitalisering och hållbarhet (det som kallas för Twin Transition). Projektet drivs tillsammans med OpenTech i Skåne och Bron Innovation i Västernorrland, med finansiering från Tillväxtverket och ERUF.
