Nyfiken på - Journalia

Surfplattor, journal på nätet, e-tjänster, robotisering och automatisering - vården är ett av de områden som utvecklas snabbast inom digitalisering just nu. Det innebär möjligheter till ökad kvalité, patientsäkerhet och snabbare vårdprocesser.

Compare träffade Anna Ramebäck, VD på Journalia, för att prata om möjligheterna och utmaningarna inom området.

Vad gör Journalia?

Vi utvecklar system som ska stödja vården i det dagliga arbetet. Vi har bland annat utvecklat system för diabetesvården, hjärtvården, waranmottagningar och cytostatikabehandlingens vårdkedja. Vi utvecklar olika användargränssnitt som komplement till de generella system och huvudjournaler som finns. Marknaden för nya system inom vården är tuff, då man sneglar på system från USA, men jag anser att problemet inte sitter i systemet utan det handlar om att vi inte nyttjar de funktioner som finns eller ens vet hur de ska användas.

”Vi behöver utveckla gränssnitt som både läkare och patient förstår för att skapa ökad delaktighet och snabbare processer”

På Journalia jobbar vi extremt nära verksamheterna där såväl läkare som sjuksköterskor är inblandande i produktutvecklingen. Indirekt får vi synpunkter från patienter också. Just nu testar vi en ny version av Cytobase i Skåne där patienterna får komma med synpunkter på nya funktioner. Vi har en väldigt agil utvecklingsmetod vilket är en nyckelfaktor för vår framgång.

Digitaliseringen inom vården syftar främst till att förenkla vårdprocesser, skapa ökad kvalité och ökad patientsäkerhet samt förbättra kommunikationsvägar för patient och personal.  Vilka möjligheter ser du med digitaliseringen? 

Idag dokumenteras det för mycket inom sjukvården. Om de digitala verktygen används på rätt sätt tror jag att de kan underlätta och göra så att man slipper dubbelregistrering. Verktygen borde förenkla patientens egenvård och göra det lättare för vårdpersonalen att snabbt bilda sig en uppfattning om patienten. Jag tror på strukturerad dokumentation där den berörda endast kan se den information som behövs. Videomöten tex sparar både tid, pengar, resurser och lokaler.

Den digitala utvecklingen ställer andra typer av krav på patienten och dess ansvar över sin egenvård. Hur ser du på att ansvaret förflyttas till oss som privatpersoner?

Jag tror att patienten måste vilja vara delaktig i sin behandling. Om vanliga människor som inte är vana vid att kontrollera sina egna mätvärden gör det, kan det bli ett problem om man börjar stirra sig blind på mätvärdena. Det är viktigt att man som patient och anhörig lyssnar på den expertis som finns och att lyssna till sin egna kropp. Men självklart är det viktigt att de som har en diagnostiserad sjukdom mäter och kontrollerar.  

Hur tror du att möten mellan patient och läkare kommer se ut framöver?

Jag ser framför mig att patienten är med när man fyller i journalen, istället för att läkaren ska intervjua och diktera efteråt. Därför behövs ett gränssnitt där båda kan vara delaktiga i journalskapandet.  Något som också skulle förenkla processen är om patienten kan fylla i sin sjukdomsberättelse före ett läkarbesök, genom ett digitalt verktyg som har intelligensen att kunna ställa följdfrågor. På så sätt sparas tid för både läkare och patient vid besöket.

Förra året bedrev Compare projektet NDHC där vi undersökte hur offentlig sektor kan bli mer digitala och innovationsdrivande med hjälp från näringslivet. Viljan finns men LOU och andra djupa strukturer och system sätter käppar i hjulet. Hur ser du på innovationskraften inom vården?

Det går att driva innovation och då krävs modiga chefer. Dom personer som skulle kunna förändra är ofta de som varit i verksamheterna länge och som ser behoven. De behöver stöd och en definierad process för att fullfölja idéerna. Detta saknas och då fallerar det på resurser och tid. Ofta landar också sådana initiativ i projekt som tar slut och då blir det inget av det. En annan anledning till att det går så trögt idag, är att allt måste vara så beprövat. Det ska helst ha fungerat i 20 år och det säger sig ju självt att det innovativa försvinner. Jag tror dock att det finns massor av idéer därute men det är ett för stort steg idag att gå från idé och innovation till färdig produkt.

Hur kan näringslivet hjälpa till för att bidra till ökad innovationskraft?

Det gäller att få in näringslivet på ett tidigt stadie. För ett företag är det inte lönsamt att utveckla en produkt som säljs till några få sjukhus. Om företag däremot går ihop och vågar ta risker genom att utveckla en produkt som skulle kunna funka för hela svenska marknaden, eller större, då kan det skapas innovation.

Hur anser du att Värmland och Norden står sig i den digitala utvecklingen av vården?

I Värmland anser jag att vi kommit lite längre än andra då det är ett litet landsting som har rätt personer i ledande positioner som vågar ta beslut och driver utvecklingen framåt. Norden ligger också långt framme i förhållande till andra. Jag skulle säga att Norge har en bra struktur med korta beslutsvägar för att ta tillvara den innovativa kraften.  

På vilket sätt kan företagen i Compare gemensamt dra nytta av varandras kompetens för att bli starkare aktörer på marknaden?

Vi som litet företag hittar genom Compare andra mindre företag med kompletterande kompetens som vi gärna går ihop med i offentliga upphandlingar och gemensamt ger anbud. Vi är också öppna för att bli underleverantör åt något annat företag.  

Kort om Journalia

Vår tjänst: Vi utvecklar system som ska stödja vården i det dagliga arbetet. Tillsammans med läkare, sjuksköterskor och farmaceuter har vi sedan början av 90-talet format specialistsystem inom komplicerade och riskfyllda områden. Bland annat har vi utvecklat system för diabetesvården, hjärtvården, waranmottagningar och cytostatikabehandlingens vårdkedja.

Grundades: 1993

Antal anställda: 4

Bäst med att vara ett Compare-företag: Compare är ett nätverk med mycket bra kompetens och det anordnas bra föreläsningar och seminarier.

Kul kuriosa: I början på 80-talet utvecklade docent och klinikchefen på medicinkliniken i Kungälv, Martin Fahlén, tillsammans med biostatistikern professor Anders Odén, ett program i basic för läkarschema. Martin fann vid starten stort värde i att nyttja programspråket Combi-Step som utvecklats av Jan Ramebäck. Martins kontakt med Jan och hans dotter Anna kom att leda till att Journalia bildades 1993. 

Nyfiken på oss? Kontakta Anna Ramebäck, + 46 70 657 52 34 

Text: Hanna Grevillius